Traductologie et didactique du créole haïtien | Pawòl liminè
— Par Robert Berrouët-Oriol (*) —
Tradiktoloji : « se disiplin oswa syans ki etidye an menm tan teyori ak pratik tradiksyon nan tout fòm li, vèbal oswa non-vèbal. Kidonk, objè tradiktoloji se tradiksyon an menm, nan tout jan li parèt. Sa ka konsène tradiksyon oral oswa ekri, tradiksyon jeneral oswa tradiksyon espesyalize. Tradiksyon, li menm, se operasyon an oswa aksyon konkrè ki fèt lè yon moun ap tradui» (sous : Univ-Setif2)
Job SILVERT — anseyan-chèchè, tradiktè, tradiktològ, pwofesè kreyòl — ekri tèz doktora li an kreyòl epi soutni li an liy nan dat 30 novanm 2025 lan, yon tèz doktora ki pote tit : « Tradiktoloji kreyòl ayisyen an kòm lang sib : etid sou fondman teyorik travay tradiktè yo pou yon didaktik tradiksyon kreyòl ayisyen an, soti 2015 rive 2025 ». Nan kad envitasyon li te fè mwen pou asiste prezantasyon soutnans tèz doktora li, mwen te fè l konnen apresyasyon mwen depi 1ye desanm 2025 lan, nan tèm sa yo :
-
An jeneral, diskou doktora a te solid sou plan syantifik epi li te byen estriktire, ak yon metriz wòdpòt pandan prezantasyon an;
-
Doktoran an montre li metrize sijè a an pwofondè, e li te prezante agiman li yo yon fason klè.

— Otè : Robert Berrouët-Oriol (*) —
—
Le 27 février 2025, les parents, les collègues et les lecteurs de Jean-Pierre Basilic Dantor Franck Étienne d’Argent, alias Frankétienne, l’ont accompagné à sa dernière demeure avec une profonde tristesse. L’enfant de « Ravine-Sèche » allait célébrer sa quatre-vingt-neuvième année d’existence le 12 avril prochain, dans une capitale en lambeaux, méconnaissable, pariatisée, livrée pieds et mains liés, – comme le Fils de l’Homme à Hérode Antipas –, aux lycanthropes d’Hadès et de Perséphone, le dieu et la déesse des enfers. Franck Étienne a traversé, – pour reprendre le jargon utilisé dans le vaudouisme –, sans avoir accompli son rêve : obtenir le prix Nobel de littérature. Peut-être, entrera-t-il dans l’histoire à l’instar de l’écrivain suédois nobélisé à titre posthume en 1931, Erik Axel Karlfeldt, – quoique celui-ci l’eût refusé de son vivant en 1918 –, pour son ouvrage Cor d’Automne (Höstorn), paru pour la première fois en 1927. Car, dans bien des cas, la mort n’est pas arrivée à gommer l’opiniâtreté des « obsessions subjuguantes ». Et puis, « mieux vaut tard que trop tard !»
— Otè : Robert Berrouët-Oriol (*) —
— P
— Par Yves Untel Pastel —
Ay ch… ti chènapan !
Pleure Mon Fils
Ma pauvre île
— Par Robert Berrouët-Oriol (*) —
Fil laviya
— Par Patrick Mathelié-Guinlet —
— Par Robert Berrouët-Oriol
Le linguiste américain 
Le temps qui passe
Préface